To those of you who have not taken the time to learn Swedish, either do so or go to Google translate. Jamaica made the Swedish business paper today.
Trubbel i paradiset
Uppdaterad 2013-05-03 11:09. Publicerad 2013-05-03 10:13
Foto: Jurek Holzer/Scanpix
Västindien har hamnat i kläm mellan jättarna USA:s och EU:s ekonomiska kriser. Jamaicas nya krislån vittnar om hela regionens stora behov av ekonomiska räddningsinsatser. En haltande turistnäring och varuexport samt allt värre orkankatastrofer förvärrar paradisöarnas skuldkriser.
Internationella valutafonden IMF slog redan i mars larm om de små karibiska ekonomiernas fortsatta utförsbacke. Nya skuldavskrivningar är ”extremt sannolikt” och ett särskilt klimatbistånd för att mildra allt värre orkanskador behövs för att vända regionens svåra stagnation, enligt valutafonden.
Annons:
På onsdagen gav IMF grönt ljus åt ett nytt stort räddningspaket till Jamaica. Fonden står för hälften av det krislån på motsvarande 13 miljarder kronor, eller dryga 13 procent av landets BNP, som ska få landet på fötter. Övriga finansiärer är Världsbanken och Inter-amerikanska utvecklingsbanken.
Jamaica är sedan länge förknippat med grava skuldproblem, nästan lika mycket som med reggae, paradisstränder och paraplydrinkar.
”Under merparten av de senaste tre decennierna har Jamaica lidit av väldigt låg tillväxt, hög statsskuld och allvarliga sociala utmaningar”, konstaterar IMF i ett pressmeddelande.
Motkravet är att Jamaica håller fast vid sin utlovade fyraårsplan att börja beta av statsskulden genom ny omfattande sparpolitik kombinerad med vässad konkurrenskraft och sociala program för de allra fattigaste.
Jamaicas BNP bedöms ha krympt med 0,2 procent det senaste året. Börsen i Kingston hör till en av världens sämsta hittills i år, med en utveckling på omkring minus 10 procent.
Det sura tillväxtläget väntas förvärra landets redan usla sits med bland annat en statsskuld på 145 procent av BNP, ett skriande bytesbalandunderskott på 12 procent, en inflation på över 7 procent och en arbetslöshet på närmare 15 procent.
Västindiens marknadsandelar för såväl turism som varuexport har stadigt stagnerat ända sedan 1980-talet. Andelen av de globala turistutgifterna har mer än halverats till under en procent på knappt tre decennier.
Det visar en IMF-rapport från i februari i år kring Karibiens 14 engelskspråkiga länder plus den forna nederländska kolonin Surinam.
Regionens ekonomier har i snitt också blivit allt fattigare under samma period, mätt i BNP per capita.
Till de värst skuldtyngda länderna hör pyttestaterna St Kitts and Nevis och Grenada, med vardera omkring 100.000 invånare. Kombinationen enorma bytesbalansunderskott med statsskulder på 145 respektive 105 procent av BNP gör dem särskilt utsatta.
Vid sidan av hårdare konkurrens från såväl Latinamerika som Asien tyngs Västindien av ett extremt utsatt läge för naturkatastrofer. Orkaner och översvämningar gör att sex av regionens öriken platsar i topp tio över världens mest katastrofdrabbade länder och övriga i topp 50.
Orkanernas ekonomiska konsekvenser blir dessutom allt värre, enligt forskning som IMF tar upp i sin rapport. Regionens årliga orkankostnader steg till 1,3 procent av BNP under 2000-talet, från 0,9 procent på 1990-talet.
De år som orkanerna slår till mot en enskild västindisk ekonomi kapas enligt rapporten den redan skrala BNP-tillväxten typiskt sett med 1 procentenhet samtidigt som statsskulden i relation till BNP stiger med 5 procentenheter.
Nils Åkesson nils.akesson@di.se
T
Trubbel i paradiset
Uppdaterad 2013-05-03 11:09. Publicerad 2013-05-03 10:13
Foto: Jurek Holzer/Scanpix
Västindien har hamnat i kläm mellan jättarna USA:s och EU:s ekonomiska kriser. Jamaicas nya krislån vittnar om hela regionens stora behov av ekonomiska räddningsinsatser. En haltande turistnäring och varuexport samt allt värre orkankatastrofer förvärrar paradisöarnas skuldkriser.
Internationella valutafonden IMF slog redan i mars larm om de små karibiska ekonomiernas fortsatta utförsbacke. Nya skuldavskrivningar är ”extremt sannolikt” och ett särskilt klimatbistånd för att mildra allt värre orkanskador behövs för att vända regionens svåra stagnation, enligt valutafonden.
Annons:
På onsdagen gav IMF grönt ljus åt ett nytt stort räddningspaket till Jamaica. Fonden står för hälften av det krislån på motsvarande 13 miljarder kronor, eller dryga 13 procent av landets BNP, som ska få landet på fötter. Övriga finansiärer är Världsbanken och Inter-amerikanska utvecklingsbanken.
Jamaica är sedan länge förknippat med grava skuldproblem, nästan lika mycket som med reggae, paradisstränder och paraplydrinkar.
”Under merparten av de senaste tre decennierna har Jamaica lidit av väldigt låg tillväxt, hög statsskuld och allvarliga sociala utmaningar”, konstaterar IMF i ett pressmeddelande.
Motkravet är att Jamaica håller fast vid sin utlovade fyraårsplan att börja beta av statsskulden genom ny omfattande sparpolitik kombinerad med vässad konkurrenskraft och sociala program för de allra fattigaste.
Jamaicas BNP bedöms ha krympt med 0,2 procent det senaste året. Börsen i Kingston hör till en av världens sämsta hittills i år, med en utveckling på omkring minus 10 procent.
Det sura tillväxtläget väntas förvärra landets redan usla sits med bland annat en statsskuld på 145 procent av BNP, ett skriande bytesbalandunderskott på 12 procent, en inflation på över 7 procent och en arbetslöshet på närmare 15 procent.
Västindiens marknadsandelar för såväl turism som varuexport har stadigt stagnerat ända sedan 1980-talet. Andelen av de globala turistutgifterna har mer än halverats till under en procent på knappt tre decennier.
Det visar en IMF-rapport från i februari i år kring Karibiens 14 engelskspråkiga länder plus den forna nederländska kolonin Surinam.
Regionens ekonomier har i snitt också blivit allt fattigare under samma period, mätt i BNP per capita.
Till de värst skuldtyngda länderna hör pyttestaterna St Kitts and Nevis och Grenada, med vardera omkring 100.000 invånare. Kombinationen enorma bytesbalansunderskott med statsskulder på 145 respektive 105 procent av BNP gör dem särskilt utsatta.
Vid sidan av hårdare konkurrens från såväl Latinamerika som Asien tyngs Västindien av ett extremt utsatt läge för naturkatastrofer. Orkaner och översvämningar gör att sex av regionens öriken platsar i topp tio över världens mest katastrofdrabbade länder och övriga i topp 50.
Orkanernas ekonomiska konsekvenser blir dessutom allt värre, enligt forskning som IMF tar upp i sin rapport. Regionens årliga orkankostnader steg till 1,3 procent av BNP under 2000-talet, från 0,9 procent på 1990-talet.
De år som orkanerna slår till mot en enskild västindisk ekonomi kapas enligt rapporten den redan skrala BNP-tillväxten typiskt sett med 1 procentenhet samtidigt som statsskulden i relation till BNP stiger med 5 procentenheter.
Nils Åkesson nils.akesson@di.se
T
Comment